Vårt bröllop 3 september 2016

Jag tänkte att det kunde vara fint att visa lite bilder från vår bröllopsdag? Vi kör direkt! 

Kvällen före när allt i festlokalen var förberedd och klar! 

Dagen D (eller B) hos frisören! 

Klar!

Dags för vigsel! 


Vi gifte oss vid Floutsikten på Hunneberg.

Gifta! ?

Anländer till festen! Brorsan körde oss.

Dags att skåla!

Wilmis ?.

Sen blev det fest. Här är tårtorna, dem bakade jag själv. Mycket choklad blev det! Mums!

Vi hade en helt fantastisk bröllopsdag med våra nära och kära. Vädret var fint och stämningen på topp! Festen var helt otroligt kul och det är verkligen ett minne för livet, den slutade ungefär så här…

Strömpan

Nu!

Efter två dagars kontakt med supporten  (som fått prata teknik med mig på engelska på en två-årings nivå!) kan jag nu blogga och ladda upp bilder via appen igen. Så mycket smidigare! 

Nu måste jag ju givetvis testa så det funkar så den här midsommarmorgonen ligger jag fortfarande i sängen och testkör bloggen. (Ps. Nös precis så att Anders hoppade till, haha).

Idag är det som sagt midsommar. Jag planerar att inte göra något speciellt tills Helena och David kommer hit i eftermiddag. Åka och klappa på Amber kanske. 

?? Ha en fin midsommar alla! ??

Kramar Strömpan 

Små loppisfynd

Till det nyrenoverade rummet behövdes ju såklart lite nytt pynt. Här är två grejer som jag köpte på loppis och fixade till på 5 minuter så att det skulle passa rummet bättre.

Lampa 40kr

Jag spraymålade det blå på lampan med lite vit färg. Sen var det klart! 

Här är lampan granne med en tavla som jag har gjort själv också. Citatet är stulet men jag har ritat/målat upp det själv och ramen är såklart loppad och målad av mig. 

Kruka 10kr

Hade ingen ”före-bild” på krukan men den var helt vit när jag köpte den och det jag gjorde var att sätta en tejp och sen spraya med guldfärg. Enkelt och supersnabbt sätt att göra tråkiga saker lite roligare och finare tycker jag!

 

Tja, det var lite tips på hur man enkelt kan piffa upp några loppisfynd så att det blir toppen och det kostar ju typ ingenting. Tänk bara själv vad en lampa och en kruka kostar om man köper det nytt i en inredningsaffär! Och jag gillar verkligen tanken på att använda saker igen och igen och att inte slänga bort dem så fort man tröttnat på dem. Hela vårt hem är nog egentligen ett bevis på det, i varje rum har vi möbler som på ett eller annat sätt återanvänds.

Kramar

Strömpan

Renovering

Någon gång i våras bestämde jag och maken oss för att det var dags att renovera lite på övervåningen. Vi har ju ett rum som vi använde som kontor och pysselrum när vi flyttade in, men sen fick kontoret flytta in i gästrummet på nedervåningen eftersom jag bestämde mig för att mina kläder behövde ett rum att bo i. Vi kan kika lite på hur det såg ut. Här har vi dock redan rivit tapeterna men det blev inte så mycket skillnad, de var ljust ljust gröna (läs: fula). 

VI började såklart att riva tapeterna och därefter målade vi taket. Det var blankt innan och den vita färgen hade gulnat, nu är det kritvitt och matt istället.

Sen grundmålades listerna och dörren och därefter målades även de helt i vitt.

Och slutligen tapetserade vi! Det blev en enkel grå tapet i en helt perfekt ton, från Boråstapeter.

Klart!

Sen ska jag visa hur vi har inrett rummet också så klart!

 

Kram och TREVLIG MIDSOMMAR

Strömpan

Semester!

Nu har jag semester och i skrivande stund sitter jag på min altan och dricker kaffe i solen. U.N.D.E.R.B.A.R.T.
Är lite lagom förvånad att jag lyckades logga in på bloggen med rätt användarnamn och lösenord på bara tre försök! Inget teflonminne här inte (eller?). Det var ju trots allt en liten stund sedan jag skrev något i mitt Space. Lovar ingen bot eller bättring men vi har renoverat ett rum och det måste ju givetvis dokumenteras. Nu är det närapå färdigt för att visas upp i alla fall. Saknas fortfarande en del detaljer men det kan ju bli till fler blogginlägg när det kommer på plats! Herregud, inspirationen flödar igen!
Har några små loppisfynd som fått varsin liten enkel uppfräschning också som jag tänkte visa.
Ja, men stay tuned för tusan!
Kramar
Strömpan (som jag tänker hålla fast vid även om efternamnet numera låter annorlunda)

 

Nya soffkuddar

Jag gjorde ju om lite i vardagsrummet för ett tag sedan. Tycker det blev bra, men att det inte helt har ”gått ihop” än. Men så kände jag för att byta fodral på kuddarna. Hittade fina tyger på www.ohlssonstyger.se och igår kväll satte jag mig vid symaskinen. Resultatet blev det här. Helt plötsligt tycker jag hela rummet ”stämmer” bättre.

image

Strömpan

Bloggen som dagbok

Sitter och skummar lite bakåt i tiden i bloggen. Till exempel fick jag reda på att jag gjorde äppledricka i oktober förra året. Det var bra för jag undrade tidigare idag när det är dags. Och den 22 september förra året planterade jag visst ljung och höstpyntade i trädgården. Skönt, då kan jag nog vänta ett tag till i år för jag känner mig inte riiiiktigt redo för höstplanteringen ännu!

En annan sak jag hittade i Spacets gömmor var tävlingen som jag hade förra hösten! Det är ju hög tid att köra en ny tävling nu, så det kommer det bli! Priset har jag redan kommit på, så håll utkik!

 

 

Strömpan.

Att ha en blogg, del 2

Jo, så var det ju det där att man skulle marknadsföra bloggen. För om man inte marknadsför den, då kan ju ingen läsa den. Och om ingen läser bloggen, då är det ju ingen som kommer bli INSPIRERAD av det jag skriver, av mina bilder och roliga idéer. Man vill ju INSPIRERA! Jo, så marknadsföra måste man. Sprida bloggen och det man håller på med.

Man skriver ett blogginlägg. Man är ganska nöjd. Man kopierar adressen till inlägget. Går in på Facebook och tänker lägga upp länken på sin status. Ingen är intresserad ändå. Så tänker man. Ingen orkar bry sig. Ingen kommer läsa.

INTE SKA VÄL JAG? Inte ska väl jag hålla på och terrorisera folk med mig och mitt? Tänk om alla andra bara tycker jag är fjantig, jobbig, dålig?

Så man skiter i det. Och när man ändå sket i att dela det på Facebook så gör man det inte på Instagram heller. Och det där med att länka till sin egen blogg i andras – näääeeeej. Det känns ju bara fel. Inte ska väl jag ta plats?

Helt plötsligt har man bara börjat skämmas för allt man höll på med! Herregud. Man ångrar hela grejen. Varför skulle jag ha en blogg? Varför skulle jag vara så jävla tjockåredig och skaffa en blogg och tro att någon skulle bry sig om den, mer än jag och möjligtvis min mamma. Näe. Det är bara så fel.

Och kommentarerna. Man hade ju föreställt sig att folk skulle kommentera. Jo, det kanske någon gör någon gång ibland. Otroligt fylliga kommentarer. ”Fint” skriver någon. ”Hej Zandra” skriver mamma. Det blir inte de där ingående diskussionerna som man hade tänkt innan.

Så summan av dessa två inlägg blir följande: Det är inte enkelt att ha en blogg. Det är svårare än man tror. Och man känner sig inte säker på vad man gör. Men jag har kommit fram till att även om inte min blogg INSPIRERAR en enda jävel så är den åtminstone en riktigt schysst dokumentation av vårt hus och det som sker med det, och ja, även en del andra saker som kan vara roligt att gå tillbaka och läsa om 30 år. För det fina med Internet är ju att det är för evigt. Och tänk, om 30 år när jag sitter i gungstolen i hallen och läser det här så kanske jag ler för mig själv åt mitt 32-åriga jag och tänker att ”det var då minsann världsliga bekymmer man hade på den tiden”. Och när jag bläddrar mellan inläggen kanske jag får syn på en bild på en nybakad kanelbulle och tänker att man kanske ska gå ut i köket och sparka igång sin 30 år gamla Kitchen Aid som man enligt bloggen var själaglad över den dagen den kom in i köket för första gången. Och så kanske, kanske, man känner sig lite jävla INSPIRERAD.

 

Strömpan

Att ha en blogg

Jag läser många bloggar. Typ 99% hästrelaterade. 99% skrivs av tjejer. Tjejer som har jobb, hästar, som går på gym, har hus, makar, hundar, barn osv. Jag fattar bara inte hur de hinner med allt?

När man startar en blogg har man världens bästa idéer och världens plan för hur grym denna blogg kommer att bli. Man ser framför sig hur fräsch design man ska ha, hur ofta man ska blogga och hur schyssta inlägg man tänker skriva och INSPIRERA andra. Oooh, ja, inspirera är det man vill. Och man tänker att man ska marknadsföra sin blogg. På Facebook, på Instagram,  på andras bloggar i kommentarsfält. Alltså, man vet precis hur man ska få sin blogg populär!

Sen skapar man sin blogg. Man (läs: jag) skapar en domän som ingen förstår sig på om man inte känner en (Strömpan, wtf liksom?). Men man skrattar lite för sig själv och känner sig underfundig. Fasen vilken kul tjej man är.

Sen börjar man med designen. Man hittar inte alls den designen man vill ha och hade föreställt sig, även om det finns tusen och åter tusen att välja mellan. Det blir ändå inte som man tänkt sig. Man nöjer sig med en design och tänker ”jag ändrar den snart, jag har den här ett litet tag i början bara”. Man lurar alltså sig själv grundligt, man orkar ju liksom aldrig ändra sen, det var tillräckligt svårt att välja första gången ju!

Sen börjar man skriva. Texterna blir aldrig så där sköna som man tänkt sig. Det låter präktigt. Som att man är så j*vla redig hela tiden. Det är man ju inte, det är ju lögn! Och ljuga var ju inte det man hade tänkt sig på sin blogg. Men allt låter så skenheligt liksom. Så försöker man vara lite ironisk istället. Lite rolig sådär. Men det var ju inte en sådan blogg man hade tänkt sig! Den skulle ju vara seriös, och INSPIRERANDE!

Och bilderna. Dem orkar man ju inte redigera och så, som man hade tänkt. Det tar ju skitlång tid ju! Nä, dem slänger man upp lite hafsigt och hoppas att det ser okej ut. Nöjd är man inte. Men det får duga, tänker man.

Man bloggar på. Man vill INSPIRERA som fasen. Man bara köttar inlägg. Sen händer något. Inläggen kommer mer sällan. Ens egen inspiration är borta. Det svalnar liksom. Och till slut är bloggen inte ens sval utan den är bara askgrå och iskall och stendöd. Och inte ett skit av det man hade tänkt sig blev som det skulle.

Och då tänker jag på alla bloggar i världen där innehavarna smattrar ut inlägg efter inlägg och bara sprutar ut sin energi och kreativitet och INSPIRERAR andra, inspirerar MIG till att rida bättre, träna mer, lära mig mer, vara bättre! Jäklar så imponerad jag blir av dessa människor som orkar hålla energin uppe!

Så slår det mig: DE FÅR JU FÖR FAN BETALT FÖR DET OCKSÅ!

Strömpan (låter lite bitter men så illa är det inte)

image

Obs, bilden är redigerad! 😂