Island del 2

Ja, då fortsätter vi med mina Islandsbetraktelser.

Vi har nu kommit till lördagens aktiviteter som bestod av en tur till Gyllene Cirkeln, det vill säga nationalparken Þingvellir (uttalas, om jag förstått det rätt, thingvetlir, ungefär), Geysir-området samt vattenfallet Gullfoss.

Ytterligare ett spännande fordon väntade utanför hotellet denna morgon… men tyvärr inte på oss!

Anders i nationalparken. Þingvellir sägs vara den plats där islänningarna höll sitt första riksmöte, Alltinget. Parken är med på Unescos världarvslista. Platsen är belägen mellan två kontinentalplattor, den nordamerikanska och den eurasiska och det är plattorna som skapat ravinen. Tydligen är det fortfarande så att plattorna flyttar sig, ca 2,5 cm per år glider de ifrån varandra.

Jag läste på wikipedia att delar av Bröderna Lejonhjärta spelades in här, och även scener i Game of Thrones, bland annat den där Brienne of Tarth fightas mot Sandor ”The hound” Clegane.  

Otroligt vacker natur, som ni nog förstår. Mäktigt att allt det här är skapat av naturen själv. 

Därefter åkte vi vidare mot ett geotermiskt aktivt område där det finns gejsrar, Haukadalur. Vi fick se gejsern Strokkur få ”utbrott” och spruta vatten, kokhett sådant, rätt upp i luften. Strokkur får utbrott ungefär var 5e minut så vi hann få se det flera gånger. Första gången vi såg utbrottet trodde jag närapå jag skulle bli religiös, jag fick rysningar. Det var riktigt coolt. Och som jag sa förut, så häftigt att detta sker bara av naturen själv, utan människans påverkan.

När man kommer fram till Haukadalur möts man av detta, rykande hett vatten och på sina ställen, kokande vatten i hål rätt ner i marken. Det har samma blå färg som den blå lagunen. Vart man än tittar ser man rök stiga upp ur marken. Väldigt märkligt men otroligt häftigt!

Jag kände på vattnet i det lilla vattendraget framför mig. 50 grader kanske? Här väntar vi på Strokkur som bara kokade upp lite först. Själva utbrotten går väldigt fort, det är över på någon sekund så det gäller att inte titta bort. Därför är det heller inte helt lätt att få på bild, men Anders lyckades flera gånger. Första utbrottet blev förresten två på raken och det såg vi inte någon mer gång efter det så det var säkert lite tur! Titta hur små människorna är som står bredvid så förstår ni hur högt vattnet når!  Jag var där!  Sista utbrottet såg vi lite på avstånd. 

Sista stoppet för dagen var ett stort vattenfall som heter Gullfoss. Det fanns en historia om att en bonde en gång i tiden ägde vattenfallet och att han tänkte hyra ut det till några engelsmän som ville göra ett vattenkraftverk av fallet, men då hotade bondens dotter, Sigriđur Thomasdottir, att kasta sig i vattenfallet (mot en säker död, skulle jag vilja tillägga efter att ha sett det) så det blev inget vattenkraftverk. Den här kvinnan verkade vara närmast helgonförklarad på Island och numera är vattenfallet ett naturreservat och därmed skyddat.

Vattenfallet har två etapper, den första på cirka 10 meter och den andra 20 meter. Det gick att gå runt på olika platåer så man kunde komma riktigt nära, till och med så att man blev blöt av allt vattenstänk från fallet. Riktigt mäktigt!

Sen träffade jag de här små sötingarna och längtan efter Amber grep tag totalt! Efter en lång sightseeing-dag landade vi på en fish and chips-restaurang i hamnen. Anders drack en Gull, som är inhemsk öl. Jag dricker restaurangens egen soda som smakade lime och ingefära, supergott! På den här restaurangen hade de även glutenfri chokladkaka till efterrätt, det kunde vi ju bara inte missa! Dagen avslutades med ytterligaren en inhemsk öl, Viking, i hotellets lobby.

Nu har det redan blivit söndag på semestern och denna dag var fri från vulkanresors aktiviteter och vi hade därmed möjlighet att göra precis vad vi ville. Jag hade läst om en stad nära Reykjavik som heter Hveragerđi. Dit kunde man ta lokalbussen och efter lite klurande kring hur man skaffade bussbiljetter och var och när bussarna gick (de har appar för allt även på Island kan vi meddela!) så packade vi ryggsäcken och gav oss iväg.

Från Hveragerđi kunde man gå cirka 3,5 kilometer upp i ett berg. Det var en ganska jobbig promenad tyckte jag, men den var väl värd kämpandet när vi kom fram till Reykjadalur. Hela området är geotermiskt aktivt och man kan bada i en bäck. Det var varmt vill jag lova! En mycket märklig men helt ljuvlig upplevelse! Vi hade också en sån himla tur att solen sken på oss hela dagen.

 Den här dagen var en riktig höjdare, naturen vi gick igenom på väg upp till bäcken var enormt vacker och att sedan bara sjunka ner i det varma vattnet var så himla skönt. Här träffade vi också en jättetrevlig isländsk tjej, Älva,  som vi satt och pratade med och som dessutom var så vänlig att hon skjutsade oss till bussen när vi kommit ner från berget. Alla islänningar vi träffade var verkligen trevliga och hjälpsamma men den här tjejen glömmer vi aldrig!

Innan vi åkte tillbaka till Reykjavik hann vi få en vedugnsbakad pizza, en nachotallrik samt en öl bryggd på restaurangen Ölverk.

Jag sätter punkt för del 2 av berättelsen här och så kommer del 3, den sista, imorgon!

 

Strömpan.

 

Kommentera